Välj en sida

Hjärnans delar

Storhjärnan kallas även för cerebrum och är den största delen i hjärnan. Nästan hela 90 % av hjärnans totala vikt består av storhjärnan. Storhjärnan är uppdelad i två delar, som kallas för hemisfärer, och dessa är sammankopplade genom hjärnbalken. (Även kallad corpus callosum). Hemisfärerna i hjärnan kopplas samman med hjälp av nervtrådar, så kallade axoner. Dessa två delar ser likadana ut rent anatomiskt men har olika uppgifter. Den vänstra delen av hjärnan är den som reglerar vårt språk och förmåga att tala. Den högra delen står däremot för den lite mer konstnärliga biten och det som rör kreativitet och skapande. Vad gäller ens rörelseförmåga så fungerar den faktiskt tvärtemot vad man kan tro. Det är höger hjärnhalva som styr rörelserna i den vänstra delen av kroppen, och vänster hjärnhalva som styr kroppens högra del.

 

Hjärnlober

Storhjärnans två halvor kan i sin tur även delas in i lober. Dessa lober består av nackloben, tinningloben, hjässloben och pannloben. Alla dessa lober har sina egna uppgifter i hjärnan. Pannloben är den del som styr våra viljestyrda rörelser, som musklerna. Tinningloben styr hörseln och luktsinnet medan nackloben styr vår syn. Hjässloben sin tur är den del som ansvarar för känsel och smaksinnet.

De kroppsdelar som vi använder mest, det vill säga händerna, tungan, läpparna och munnen, behöver därmed också störst utrymme i hjärnan. Områdena som styr dessa funktioner är därför störst.

Lillhjärnan – är placerad innanför nackbenet. Det är lillhjärnan som kontrollerar kroppens rörelser, balanssinne och hur vi uppträder i vår omvärld. Den styr inte rörelserna i sig, utan är den som skickar signalerna vidare och kopplar samman dessa med storhjärnan. Genom detta samarbete mellan hjärnans delar så regleras ens rörelser och anpassas efter var vi befinner oss. Ett exempel på detta är när vi rör oss på ett underlag som storhjärnan bedömer är halkigt – då hjälper denna tolkning till att anpassa våra rörelser därefter och får oss att gå mer försiktigt.

Hjärnstammen – impulsen att svälja eller nysa kanske känns som att den kommer från halsen eller näsan. Men så är faktiskt inte fallet utan det är hjärnstammen som kontrollerar dessa reflexer. Även andra viktiga kroppsliga funktioner styrs härifrån så som blodtrycket, andningen, ögonens blinkningar
och våra hjärtslag – det vill säga de funktioner som vi inte kan styra över själva. Genom hjärnstammen sker kommunikationen mellan de andra delarna i hjärnan och även nervsystemet. Det är fortfarande mycket som man inte vet om hjärnstammen då den är svår att forska på. På grund av dess placering vid undersidan av hjärnan är det svårt att komma åt vilket gör att den förblir något av ett mysterium.

Hjärnbarken

Det yttre lager som omsluter storhjärnan kallas för hjärnbark eller cortex. Hjärnbarken består av så kallad hjärnsubstans och olika nervceller. Det är hjärnbarken som är centrum för det område som rör våra tankar, vårt medvetande, känslor och minnen.

Hjärnhinnor

I hjärnan finns även tre olika typer av hinnor som har ansvar för att skydda hjärnan. Dessa hinnor består av den hårda hjärnhinnan, som är den som ligger längst ut och är den grövsta av de tre. Den andra är den mjuka hjärnhinnan, och som namnet antyder ligger den innerst. Det mellersta lagret är den så kallade spindelvävshinnan, som är lika tunn som just ett spindelnät. I hjärnans hinnor går olika nervtrådar och artärer samt även hjärn- och ryggmärgsvätska. Det är nervtrådarna som gör att hjärnas olika delar kan skicka vidare information därmed samordna de olika delarna i kroppen.

Hjärnans hålrum

Hjärnan är faktiskt inte en enda heltäckande klump, utan innehåller en del håligheter. Dessa kallas för ventriklar och är fyra till antalet. De är tätt sammankopplade med varandra och innehåller hjärn- och ryggmärgsvätska, som även kallas för likvorvätska. Denna vätska har en stötdämpande funktion och kan därför skydda hjärnan om man till exempel ramlar och slår i huvudet. Det är även via dessa vätskor som näringsämnen skickas till hjärnan och avfallsprodukter kan rensas bort.

De basala ganglierna

Långt inne i hjärnan finns ganglierna placerade. De ligger som i en sorts kärnor och har ett stort ansvar för de rörelser som styrs av vår egen vilja. En skada i det här området kan därför ge besvär i form av ofrivilliga rörelser eller svårigheter med de rörelser som är viljestyrda.

Talamus

Talamus ligger placerad långt in i storhjärnan. Det är här som information om smärta, temperatur och beröring hanteras och sänds vidare via nervsignaler till hjärnbarken och vårt medvetande. Till exempel är det den här delen av hjärnan som registrerar att det är kallt ute och att vi bör ta på oss en jacka för att inte frysa.

Hypotalamus och hypofysen

Strax under talamus hittar vi hypotalamus, som liksom talamus också hanterar temperatur men i det här fallet kroppens egen temperatur. Hypotalamus styr även över sexlust, törstkänsla och hungerkänsla samt kroppens tillväxt. Hypofysens uppgift är att bilda hormoner i kroppen och vilka hormoner som bildas är olika beroende på om man är kvinna eller man.

Hjärnan utveckling under åren

Under en hel livstid så hinner hjärnan ändras en hel del, liksom den övriga kroppen gör. Nervceller kan försvinna och kopplingarna mellan dem kan försvagas, vilket gör att man ofta får sämre minne när man blir äldre.

Hjärnans funktion är dock oerhört komplex och man brukar säga att den är plastisk, vilket innebär att den anpassar sig efter hur man använder den. Detta är en viktig egenskap om man till exempel skulle råka ut för en hjärnskada, då träning kan hjälpa till att återställa vissa skador, beroende på hur omfattande de är. Plasticiteten bidrar också till att förebygga skador och sjukdomar i hjärnan. Tack vare denna funktion kan man forma sin hjärna nästan hur man vill. Att skylla på att man har dåligt minne sedan födseln är alltså ingen ursäkt, för detta är något som går att öva upp! Bra minne är inget man bara har, även om det givetvis finns undantag, utan något som de allra flesta kan få genom att träna sin hjärna på rätt sätt. Allt handlar om att få hjärnan att förstå vilka saker som är värda att lägga på minnet, som till exempel namn eller platser.

Näring åt hjärnan

Liksom kroppens muskler behöver näring för att fungera optimalt behöver även hjärnan det. Vissa livsmedel sägs ha en extra positiv effekt för hjärnan och anses bidra till både bättre minne och koncentration.

Hjärnan har ett stort behov att fettsyror vilket är viktigt för att signalsystemet ska fungera optimalt.  Ett exempel på detta är fet fisk som till exempel lax. Fisk är rik på omega 3 och det har dessutom en rad andra positiva egenskaper, inte bara för hjärnan utan även för hela kroppen. Omega 3 bidrar bland annat till att göra blodet mer lättflytande i kroppen vilket minskar risken för blodproppar. Detta är viktigt för kroppens blodkärl och för hjärtat, vilket i sin tur är viktigt för hjärnan då den är beroende av att blodet kan transportera syre till den via blodet.

Det finns även studier som har visat på positiva effekter av ett högt intag av omega 3 hos barn med ADHD-symptom, då detta bidragit till att de fått lättare för att koncentrera sig.

.

Hjärnan har ett stort behov av energi och man brukar säga att ens tankeverksamhet förbränner motsvarande sex bananer om dagen. Inget annat organ i kroppen förbrukar lika mycket energi under en hel dag som hjärnan. Då hjärnan endast kan använda sig av energi i form av glukos krävs det att man får i sig tillräckligt med kolhydrater varje dag. Övriga kroppen kan även använda sig av fett vid ett för lågt intag av kolhydrater, ett tillstånd som kallas för ketos, men hjärnan klarar inte av att göra detta. Därför är det viktigt att se till att man äter mellan 200 – 300 gram kolhydrater per dag, ännu mer om man tränar mycket. Allra bäst för hjärnan är det om man får i sig långsamma kolhydrater, vilket man får i sig om man äter mycket fullkornsprodukter. Detta bidrar till en jämn blodsockerkurva som gör så att hjärnan får en jämn tillförsel av energi. Med för många snabba kolhydrater, som godis, chips och liknande, så blir blodsockerkurvan ojämn och hjärnan får svårare att prestera optimalt.

Frukt och grönt

Att man får i sig tillräckligt med frukt och grönsaker varje dag är inte bara viktigt för hjärnan utan för hela kroppen. Minst 500 gram om dagen bör vi äta för att få i oss rätt mängd. Det finns dock vissa frukter och grönsaker som är extra bra för just hjärnan. Tomat, som innehåller ämnet lykopen, innehåller antioxidanter vilket hjälper till att skydda kroppen från fria radikaler. För många fria radikaler i kroppen kan orsaka en rad olika sjukdomar, som till exempel demens eller hjärtsjukdomar. Därför är det bra att äta mycket tomater för att bidra till en bra hjärnhälsa. För att lykopenet i tomaterna ska tas upp optimalt av kroppen är det dock bra att tillaga dem först eftersom de lir nyttigare vid upphettning.

Även broccoli är en grönsak som är en favorit för hjärnan. Den innehåller ett ämne som heter sulforafan och anses göra hjärnbarriären starkare.

Avokado innehåller också gott om fetter som är bra för hjärnan. Bland annat bidrar avokado till ett lägre blodtryck, skydd för nervcellerna och bidrar till att blodet får lättare att färdas genom kärlen. I avokado finns också gott om kalium, vilket sägs ge ett bra skydd mot stroke och högt blodtryck.

 

Mörk choklad

Att mörk choklad är hälsosamt är det nog ingen som missat. Detta beror på att kakaon som finns i chokladen innehåller ett ämne som kallas för flavonoider. Deras funktion är att bidra till en bättre kognitiv funktion genom att blodflödet till hjärnan optimeras. Eftersom det är kakaon som är det nyttiga i chokladen bör man se till att äta choklad som har så hög kakaohalt som möjligt, helst över 70 %.

Sammanfattningsvis vad gäller kosten som gynnar hjärnan så är det framförallt bra fetter och långsamma kolhydrater som är viktiga att få i sig. Även kost som innehåller vitamin B6, så som ägg, fröer, övriga nötter och potatis är bra för hjärnan.

Nötter

Nötter är också rika på nyttiga fetter som hjärnan gillar. En av dessa är valnötter som anses vara särskilt bra. Förr i tiden ansåg man att valnötter var bra för hjärnan på grund av dess form, som påminner om den mänskliga hjärnan. Även om det inte var någon direkt vetenskapligt antagande stämde det i detta fall bra.

Jordnötter är också en av de nötter som är extra bra för hjärnan. Tack vare att jordnötterna innehåller rikligt med vitamin E och folsyra som bidrar till att hjärnan skyddas så minskar risken för minnesförlust.

Hjärnan och drömmar

Hjärnan är liksom hjärtat igång hela tiden, även när vi sover. I vissa delar av hjärnan minskas dock aktiviteten för att kunna fokusera på återhämtning. Under sömnen drömmer vi och om man drömmer mycket kan det kännas som om man varit vaken hela natten. Ofta känns drömmarna verkliga, eftersom hjärnan inte kan skilja på vad som är verkligt och inte. Det är hjärnan som skapar drömmarna och varför vi drömmer är det ingen som vet fullständigt säkert, men en teori är att hjärnan bearbetar intryck som man fått under dagen. När vi sover kan hjärnan även lagra och förstärka nya minnen. Sömnen är oerhört viktig, eftersom det är då hormoner kan bildas och immunförsvaret stärkas. Hjärnan får en chans att repareras från dagens slitage helt enkelt.